Bönen

Om och om igen kan vi höra om hur viktig bönen är, vi hör från gångna tider hur nöden fått mänskor att falla på knä och vända sig till Gud. Hur deras böner har gjort skillnad i smått och stort. Vi kan inte läsa om någon väckelse i historien utan att ta del av hur kristna bett. Ändå kan det vara så svårt att samlas till bön, ändå kan det vara så svårt att ta tiden tillsammans med Gud.

Ibland när jag ser på mitt eget liv eller på kyrkan generellt i vårt land så kan jag tänka på lärjungarna som får följa Jesus i Getsemane. De somnade om och om igen. Jag tror visserligen att det finns bedjare som ställer sig på murarna och ber för vårt land, att många som samlas i hemgrupper eller på andra sätt ber för sina sammanhang, att enskilda ber för sina vänner, men ändå vill jag hävda att är det något vårt land behöver så är det ett Guds folk som drabbas av nöden för vår tid. Vår tid behöver en kyrka som ber och ropar till Herren att hans vilja ska ske på jorden så som i himlen. Ett folk som ber att Guds rike ska komma och som upphöjer Gud. Ett folk som ber i linje med den bön som Jesus själv räckte oss.

Bön gör skillnad och bön är en nyckel för det vi är kallade till som Jesu lärjungar. Jag är så otroligt tacksam för de som gått före och bett. Kanske du och jag är ett direkt bönesvar på någons bön. Kanske de goda strömningar vi kan se i kyrkan idag är frukten av en tidigare generations trogna böner. Vilka avtryck gör kyrkan idag för nästa generation? Låt oss gemensamt ta ansvaret för att be för vår samtid och vår framtid.

”Herre, låt ditt rike komma och låt din vilja ske på jorden så som i himlen”

/ Magnus Lennartsson