VISIONS- OCH STRATEGIDOKUMENT 2019

EFS-KYRKAN I ÄNGELHOLM                                                          16 JAN 2019

VISIONS- OCH STRATEGIDOKUMENT 2019

BAKGRUND

EFS-kyrkan i Ängelholm är en ideell förening som är ansluten till EFS, samt EFS i Sydsverige. EFS-kyrkan upplever f.n. ett behov av att bestämma en färdväg framåt och att landa i en vision och strategi som kan förankras bland medlemmarna och som inspirerar alla i EFS-kyrkan till ett förnyat och starkt engagemang. Kyrkan består av människor som ser den lokala församlingen som ett av Guds starkaste redskap för att nå ut till människor i vårt samhälle och på det viset se Guds rike växa.

Det här dokumentet syftar till att sammanfatta vårt nuläge, men också att visa på färdvägar framåt. Tanken är att detta skall presenteras för alla medlemmar och ligga till grund för ett förankrat och väl grundat beslut för de närmaste åren.

HISTORIK

Sedan EFS-gruppen lokalt i Ängelholm bildats i slutet av 1800-talet (1893) uppstod på 1910-talet inom rörelsen en delad syn på Bibelordet. I samband med att Bibeltrogna vänner bildades valde en mindre grupp i den gamla föreningen att 1917 bilda EFS Missionsförening. Till en början firade gruppen sina gudstjänster i hyrda lokaler, men valde ca 10 år senare att bygga ett nytt kapell på Villagatan 11 i Ängelholm. Kapellet stod färdigt 1930 och innehöll en mindre kyrksal på bottenvåningen och en bostad på övervåningen. Föreningen fortsatte med sitt arbete över decennier och antalet medlemmar skiftade över åren. Sällan var det dock fler än 60–70 medlemmar som anslöt sig. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet syntes en alltmer stadig tillväxt och framme vid 1997 var medlemsantalet uppe i 129 personer, om än inte alla aktiva.

Under denna tid hade visionen om en Samarbetskyrka med Svenska kyrkan vuxit fram och vid Palmsöndagen 1997 kunde kyrkan vid Ängelholms ishall S:t Mikael invigas. Varje medlem i EFS-föreningen hade då möjligheten att välja om man ville tillhöra S:t Mikael eller stanna kvar i kapellet på Villagatan. Under åren fram till 2001 valde EFS-kyrkan att behålla båda verksamheterna i samma förening. Omsorgen om varandra och den gemensamma ekonomin var viktiga fram till att man kunde se att båda grupperna kunde stå på egna ben. 2001 bildades därmed Föreningen S:t Mikael och en ekonomisk uppdelning av tillgångarna gjordes. Kassa- och bankmedel delades på hälften vardera medan fastigheter och inventarier tillföll den förening där de var lokalt placerade. EFS-kyrkan behöll därmed äganderätten till fastigheten på Villagatan, vilket var storsint hanterat av vännerna i S:t Mikael. Medlemsantalet hade fram till början av 2001 ökat till 144. Av dessa valde 76 (53%) att bli medlemmar i Föreningen S:t Mikael och 68 (47%) att stanna kvar i föreningen i EFS-kyrkan.

EFS-kyrkan höll från 1997 inledningsvis enklare former för gudstjänst och valde under ett par år att kalla olika talare. Från sommaren 1999 anställdes en pastor på 50% och tjänsten ökade successivt under några år upp till 100%. Medlemsantalet växte stadigt och var i slutet av 2004 uppe i 93 personer. Ofta var kyrksalen full på söndagarna och behovet av en ny lokal/kyrka växte återigen. Efter en process med alltifrån utbyggnad av kapellet på Villagatan till att flytta till andra lokaler, föll under 2004 valet på ett tomt kontor i utkanten av Ängelholms södra industriområde, Metallgatan 31. Fastigheten förvärvades av PEAB för 3 miljoner kr och därefter såldes fastigheten på Villagatan till privatpersoner för 4 miljoner kr. Överskottet användes till att bygga om det befintliga kontorshuset med ett café, kök och en mindre kyrksal (dagens UG-rum). Samtidigt pågick en insamling för projektet som även den inbringade ca 1 miljon kr.

EFS-kyrkan fortsatte att växa och i slutet av 2006 var medlemsantalet uppe i 117 personer. Den första kyrksalen på Metallgatan blev snabbt för liten och beslut togs att bygga en ny kyrksal med plats för upp till 400 personer. Denna byggdes under 2006 och stod färdig till 1:a advent samma år. Kostnaden för kyrksalen uppgick till 4,1 miljoner kr och hälften av summan kunde EFS-kyrkan själv samla in fram till invigningen. Resterande, drygt 2 miljoner kr, lånades främst av EFS-distriktet i Västerbotten. Ett räntefritt lån under 5 år. Därefter började avbetalningar ske. Under 2014/2015 gjordes de sista amorteringarna och därefter har EFS-kyrkan varit skuldfri.

Medlemsantalet fortsatte att stiga. I slutet av 2010, 170 medlemmar. I slutet av 2014, 237 medlemmar och har hittills som mest noterat 258 medlemmar (slutet av 2015). Därefter har en genomgång av matrikeln gjorts och antalet har som lägst varit nere på 210 medlemmar (slutet av 2017). Vid årsskiftet 2018/2019 noterades 218 medlemmar.

Fr o m 2003 antogs en vision och målsättning om att inom fem år kunna öka till 300 medlemmar. Antalet sågs inte som det primära utan det som framhölls var vilka behov ett sådant antal medlemmar skulle medföra. Av den anledningen valde EFS-kyrkan bl.a. att gå till en ny och större lokal, men också att förändra organisationen. Ledordet ”Evangeliserande gemenskap” antogs och blev grunden för de val av utskott som 2003 började bemannas. Utskotten fick inom sina verksamhetsområden en stor frihet att utforma arbetet och ett eget budgetansvar. Utskotten och uppgifterna var inledningsvis:

• Evangelisation – hur når vi fler? Hur är vårt språkbruk? Hur är våra gudstjänster såväl innerliga, Jesus-centrerade som kreativa?
• Lärjungaskap – hur fördjupas vår tro? Vad undervisar vi om? Smågrupper etc.
• Barn & Ungdom (idag SALT) – hur når vi barn och ungdomar?
• Praktiskt – hur bemannar vi alla praktiska uppgifter som städning, servering, trädgård etc.
• Omsorg – hur når vi människor med det sociala evangeliet? Vilka tjänster kan kyrkan utföra åt människor? Här ingick äktenskapskurser, mission etc.
• Efterhand fanns behov av att se över strukturen och efter några år inlemmades Omsorgsutskottet i Evangelisation. Senare slogs Evangelisations- och Lärjungautskotten ihop till ELU.

• Efter några år började predikningarna sändas på nätet och i samband med detta bildades efs-kyrkan.tv och detta utgjorde ett nytt utskott.
• Under 2008 arbetade EFS-kyrkan med att ta fram ett ”varumärke”. Detta skapade ett antal ledord som skulle visa på vad kyrkan ville leva upp till. Ord att spegla sig i.
• Vid årsmötet 2010 antogs ett antal målsättningar, som skulle vara fram till 2015. Dessa delades in i kategorierna NÅ UT, NÅ IN, NÅ NYA och NÅ ÖKAD ENHET. Målen därunder tjänade som inriktningsmål och böneämnen under dessa år.
• Vid årsmötet 2016 presenterade styrelsen en ny vision för EFS-kyrkan: En kyrka som återspeglar Guds hjärta, bär varandra och betjänar människor, varhelst vi befinner oss, varje dag.
• Under 2017 firade EFS-kyrkan sitt 100-årsjubileum. Under hösten hölls en brainstorming omkring kyrkans lokaler och eventuella nya behov. Många idéer kom fram och senare började ritningar angående utbyggt café, entré och barnlokaler tas fram. Styrelsen har därefter inlett ett arbete med att inlemma EFS nya (2018) vision ”Människor och samhällen förvandlade av Jesus” med den lokala från 2016. En arbetsgrupp inom styrelsen har fortsatt att arbeta med hur dessa visioner kan konkretiseras i Ängelholms kontext. Under hösten 2018 genomförde ett antal personer telefonintervjuer med flertalet medlemmar. Ur dessa samtal framkom att de flesta är glada för EFS-kyrkan, men att man borde kunna nå ut längre och inte minst genom sociala insatser. Dock kunde det också skönjas en tveksamhet att ta på sig flera och tyngre uppgifter. Det framkom också, via en motion som behandlades på årsmötet 2018, att många önskar en fördjupad gemenskap och att detta möjligen kan uppnås genom att man delar på praktiska uppgifter på ett nytt sätt.

NULÄGE I EFS-KYRKAN

Antalet medlemmar vid ingången av 2019 är alltså 218 personer. Åldersspridningen är god och omfattar de flesta åldersgrupper. 

SALT:s verksamhet för barn och yngre är mycket omfattande. Drygt 200 barn och ungdomar är idag med i någon av de grupper som SALT tillhandahåller. Till dessa grupper är idag ca 50 ledare aktiva. Som exempel kan nämnas att Ungdomsgruppen (UG) samlas på fredagskvällarna och att upp till 50 ungdomar brukar komma på dessa. Programmet uppskattas och varierar. Det uppmärksammas alltmer att många ungdomar idag sliter med psykisk ohälsa.

EFS-kyrkan består till viss del av smågrupper och hemgrupper. Dessa kan ha lite olika utseende och innehåll. I nuläget är omkring 100 personer aktiva i en hemgrupp. Därutöver finns det andra bönegemenskaper och bokcirklar, så smågruppsantalet är säkerligen en del större än 100 pers.

Till de praktiska uppgifterna engagerar sig många personer. I nuläget är t.ex. 45 aktiva inom städning, 35 inom servering, 10 inom trädgård/snöröjning.

Antal gudstjänstbesökare (söndag kl 10) varierar något, men det är sällan över 200 personer mer än i något enstaka fall. Detta antal har inte vuxit över tiden utan varierat upp och ned under flera år. Det är svårt att avgöra om antalet speglar ett engagemang då många (enligt telefonintervjuerna) som inte går på gudstjänst så ofta ändå gärna vill göra det och känner sig som en del av EFS-kyrkan.

Samlingar med t.ex. undervisning på lördagar samlar oftast färre personer än söndagsgudstjänsterna. Även bönesamlingar samlar oftast ett fåtal. Försök har under åren gjorts med nattvard på onsdagskvällar och dessa har för det mesta samlat 20–40 personer. Det kan ha funnits ett problem med kontinuitet och osäkerhet runt vilken onsdag som det gäller, men ändå tycks det stå klart att samlingar utanför ordinarie gudstjänsttid prioriteras av färre personer.

De programpunkter som normalt samlat flest personer är i regel samlingar som innehåller en tydlig ”föreställningsprägel”. Det kan gälla musikal på julafton, påskupplevelse, ”alternativ kväll” och andra samlingar som på något sätt kan upplevas kräva mindre av besökaren än vad en gudstjänst kan upplevas göra.

För att presentera kristen tro till den som vill lära sig om detta arrangeras det årligen Alphakurser. Deltagarantalet varierar från 10 och uppåt. Vissa terminer är det för få anmälda och kursen ställs in. För ytterligare fördjupning hålls även ”Växa vidare-kurser”. Under t.ex. hösten 2018 deltog ca 30 personer i dessa.

Predikningarna från söndagsgudstjänsterna spelas in av efs-kyrkan.tv och läggs ut på internet, samt som ”podd”. Predikningarna läggs ut på Vimeo och Youtube i bild och tittandet varierar mellan 20-110 personer per predikan. På detta sätt kan EFS-kyrkan nå utanför den lokala bygden, men också som ett första möte med människor i närheten som ännu ej fysiskt varit i kyrkan.

På onsdagarna anordnas träffar för kvinnor och ensamma mammor. Dessa omfattar i regel 30 personer plus 7–8 ledare och är en stark bas för ett socialt arbete.

I nuläget finns fyra personer anställda i EFS-kyrkan. Två pastorer på heltid, en barnledare och en ungdomsledare på 50% vardera (varav ungdomsledartjänsten f.n. är reducerad till 40%).

Till att finansiera detta och övriga kostnader behövs rikliga gåvomedel. I dagsläget är gåvomedelsbehovet per år ca 1,7 miljoner kr. Till detta kommer intäkter för servering, kommunbidrag, medlemsavgifter etc. Dessutom samlas det årligen in ca 200 tusen kr till olika missionsprojekt i utlandet, främst till Evangelistutbildningen i Voi, Kenya.

STYRKOR OCH SVAGHETER

En enkel och snabb analys av styrkor och svagheter i EFS-kyrkan har gjorts av en arbetsgrupp inom styrelsen. Den listar upp dessa, utan någon inbördes ranking:

STYRKOR

• Många barn, många barnledare, stor Lightgrupp (tonår)
• Öppenhet bland UG-ledare att tala om psykisk hälsa och ohälsa
• Lokal anpassad för såväl gudstjänster som fika och andra aktiviteter
• Många gudstjänstteam
• Många som är aktiva i praktiska tjänster
• Många förebedjare
• Det teologiska budskapet – Jesus-centreringen
• Våra anställda, många och breda gåvor, flera i antal – ett team
• En styrelse som vill framåt
• Generellt sett en god ekonomi bland församlingens medlemmar (god förutsättning för ett starkt givande)
• En del av EFS som organisation
• Medlemmar som bor geografiskt utbrett och har stort nätverk
• Arbetet med ”kvinnoträffar” och en önskan om att utöva mer omsorg och att bedriva ett ökat diakonalt arbete
• Hemgruppsarbetet
• Kreativitet – till exempel i form av dans, musik och teknik
• Åldersfördelningen bland människorna i kyrkan

SVAGHETER

• Ledarskapsträning saknas (de unga vuxna/äldre ungdomarna kommer t.ex. inte in i ledning av UG
• Kyrkans geografiska placering, utanför centrala Ängelholm (dock en fördel när det gäller att bygga på tomten)
• Åldersgruppering vid fika efter gudstjänsterna, ungdomar och äldre sitter var för sig
• Man kan inte se att EFS-kyrkan som helhet känner nöd för sin omgivning (klasskamrater, kollegor, grannar)
• Det är inte uppenbart att medlemmarnas stora personliga nätverk blir synligt i församlingen
• Medlemmarna är inte beredda att ta på sig mer ansvar eller utföra fler uppgifter i kyrkan

ÄNGELHOLMS KOMMUN

EFS-kyrkan når idag en bit utanför Ängelholm kommun, men för att ändå ge en bild av kontexten runt kyrkan finns här en del uppgifter om kommunen.

Ängelholm kommun har ca 42 000 invånare. Dessa fördelar sig, enligt kommunens hemsida, så här:

Åldersgrupp	Ängelholm, antal	Ängelholm, %	Skåne, %	Riket, %
0-6 år	3271	7,8%	8,6%	8,4%
7-15 år	4314	10,3%	10,6%	10,5%
16-19 år	1699	4,1%	4,3%	4,3%
20-39 år	9389	22,5%	26,5%	26,1%
40-64 år	13 240	31,7%	30,6%	31,0%
65-84 år	8416	20,1%	16,9%	17,2%
85+	1457	3,5%	2,6%	2,6%

Av tabellen framgår att Ängelholm relativt övriga Skåne och Sverige har något lägre andel barn och tonåringar samt invånare upp till 40 år, men i stället fler över 40 år och signifikant fler från 65 år och uppåt. Grovt räknat kan man säga att det finns ca 9 000 invånare i varje 20-årsspann upp till 84 års ålder.  Dock något fler i gruppen över 40 år. Detta är dock inget statiskt och prognosen för invånarantalet 2027 är ca 48 000 personer. Nedan visas åldersfördelningen 2017 (staplar) resp. prognosen för 2027 (linjen).

Diagrammet är intressant. Det visar t.ex. att fram till 75-årsåldern, då antalet avtar, är 20-åringar den ålder som har minst antal invånare. Troligen har detta samband med att man då väljer att studera på annan ort. Diagrammet visar också att flera åldersgrupper kommer att öka kraftigt. Detta gäller inte minst barn och ungdomar upp till 20 år samt äldre över 75 år. Även gruppen 30–40 år visar på en stor ökning jämfört med nuläget. Som skäl till ökningen av barn anges en fortsatt hög invandring samt den relativt sett stora kullen 90-talister.

Den något mer åldrade befolkningen i Ängelholm syns också när man mäter medelåldern på invånarna. I Ängelholm var denna 2017 ca 43 år medan den endast var 41 år i Skåne och Riket som helhet. Ängelholmarna är alltså i genomsnitt 2 år äldre än jämförelsen. Denna siffra låg på knappt 1 år så sent som 1999, vilket tyder på att Ängelholm är en stad där man gärna stadgar sig och åldras i.

Statistiken visar också att Ängelholm har väsentligt lägre andel utrikesfödda än övriga riket (15% mot 23%), samt att människor med universitetsutbildning är något högre här än i övrigt.

VAD VILL VI?

EFS-kyrkan vill att alla människor skall få möta Jesus och se hur han förvandlar vars och ens liv. Vi vill att alla medlemmar skall uppleva ett engagemang för evangeliet och för uppgiften att nå ut i vår bygd. Nulägesanalysen ovan visar sammantaget att uppgiften är långt ifrån slutförd samt att det finns många människor i Ängelholm med omnejd som inte ännu nåtts av evangeliet. Bredden på åldrar i EFS-kyrkan svarar väl emot bredden på åldrar i kommunen (en människa söker sig helst till sammanhang där människor i ens egen ålder syns).

EFS-kyrkan behöver visa såväl Gud, sig själv som andra att man menar något med sin vision och sitt budskap. EFS-kyrkan behöver också samlas runt visionen och öka delaktigheten i besluten. Till detta behövs Guds ledning och bön för att vägar skall öppnas och modiga steg börja att tas.

Frågan är; känner vi nöd för denna situation eller är vi nöjda med det arbete som EFS-kyrkan i nuläget bedriver?

STRATEGISKA VALMÖJLIGHETER

Ett antal strategiska val kan skönjas. Utan att vara uttömmande kan dessa alternativ vara värda att beaktas:

1. Fortsätta arbetet i nuvarande tappning. Fokus på innehållsrika och evangeliska gudstjänster i hopp om att nå fler och att nå djupare. Fortsatt satsning på barn och ungdomar. Vid god tillväxt kan antalet gudstjänster utökas. I denna inriktning finns en risk för att vi visar att vi är nöjda med den verksamhet som idag utförs.
2. Knoppa av en grupp på 20–40 personer som påbörjar ett arbete i en annan del av vår bygd. I början i hyrda lokaler, och kanske på sikt en fast egen lokal med gudstjänster och barnverksamhet etc. Samtidigt fortsätter arbetet på Metallgatan som tidigare.
3. Gå ”all-in” i uppgiften och visionen att få se Jesus förvandla människor och samhället. En särskild satsning på ett bostadsområde inleds med inriktningen att få se visionen synlig där. Ett alternativ som kräver stora insatser och mod att trotsa motstånd och problem. En strategi för bygden/staden behöver fortsatt utformas. Många människor behövs för att detta skall hända.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL STRATEGI

Styrelsen har identifierat några områden som skall ingå i en fortsatt strategi. Vi ser att ”Människor och samhällen förvandlade av Jesus” behöver omsättas till något påtagligt och hanterbart i vår bygd. Vi kan heller inte se något annat alternativ än att vi skulle satsa allt för evangeliet (alt 3).

1. Barn och föräldrar. Vi vill se stadens bästa Barn-arbete utvecklas. Detta skall ges stort fokus och kommer att kräva många fler och nya ledare. I samband med detta kommer många nya möten med barnens föräldrar att skapas. Läxhjälp är ett exempel på nytt innehåll.
2. Satsning på ungdomsledare. Behovet att möta psykisk ohälsa växer och vi behöver ge stöd till ledarna på ett nytt sätt. Alla ledare behöver ha en mentor och någon som följer dem över tid.
3. Ett stärkt socialt arbete. Arbetet med kvinnoträffar och ensamma mammor är en stor förebild och visar att vi har värdefulla resurser som inspirerar till mer. Tanken blir då att det valda bostadsområdet kommer att visa vilken typ av arbete som lämpar sig bäst framöver.
4. Vårt andliga liv. Vi måste alltid öppna för platser (oaser) där mötet med Jesus och den Helige Ande fördjupas. Det handlar om undervisning, men även om de enkla böne- och lovsångssamlingarna där vi får hylla den uppståndne. Detta är inte en sista punkt, utan en förutsättning för att kraften och inspirationen till det utåtriktade arbetet skall kunna vidmakthållas över tid.

SATSNING PÅ ETT NYTT BOSTADSOMRÅDE

För att ytterligare konkretisera visionen föreslår vi därför att EFS-kyrkan väljer ut ett bostadsområde där vi blir synliga på ett nytt och utmanande sätt. Detta är ämne för en fördjupad diskussion. Under samtalen har området Villan i Ängelholm kommit att stå för en area med lämplig storlek och diversifiering med tanke på boende, skola och näringsliv. I området finns bl.a. socialt utsatta och en skola som fortsatt byggs ut. Där finns näringsidkare såsom ICA-butik, konditori, pizzerior, frisörer, tandläkare men även ett större vårdboende. De sociala behoven kan antas vara stora i området och en insats från en lokal kyrka torde kunna uppskattas.

Villan avgränsas av Landshövdingevägen i söder, Kristian II:s väg i väster, Östra vägen i norr och öster och är därför geografiskt lätt att definiera. Området är också centralt och på något sätt strategiskt i Ängelholm. Här finns möjligheter att ge ut Jesu kärlek på många olika sätt. Pannkakskyrkan är ett bra sätt att kravlöst finnas ”mitt i byn”, men aktivt stöd till Villanskolan och därmed möjligheten att samla människor i en neutral lokal är också spännande alternativ.

Arbetet behöver planeras i olika faser. Viktigt är att satsningen är uthållig. EFS-kyrkan på Metallgatan kommer fortsatt att vara utgångspunkten för föreningen och innehållet där behöver också anpassas till utvecklingen på Villan. Behovet av utbyggda lokaler i EFS-kyrkan bör stämma väl med att också arbeta med ett bostadsområde och därmed nå fler människor än vad vi annars skulle ha gjort.

FORTSATT PROCESS

Frågan läggs först fram inför föreningsmötet i EFS-kyrkan den 24 januari 2019. Där får alla deltagare möjlighet att diskutera vision, strategi och utbyggnad, samt förslaget om Villan ovan. Intrycken samlas därefter in och styrelsen arbetar vidare inför årsmötet den 11 mars, då beslut om utbyggnad och fortsatt satsning tas. Styrelsen får därefter skapa ett brett arbete med att arbeta med detaljerade och tidsatta planer. Tanken och förhoppningen är att