Vänta på Herren
“Folket gick där och väntade och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias” Luk 3:15
När jag läste om Johannes Döparen fastnade jag lite extra för denna meningen: “Folket gick där och väntade”. I den engelska översättningen står det “The people were waiting expectantly”. De inte bara väntade, de väntade med förväntan.. Det är faktiskt inte alltid vi gör det, även om vi väntar. FÖRVÄNTAN, detta underbara ord, fyllt med hopp.
Vad väntade de på, Israels folk? Jo, den de hade väntat på så länge – Messias. När vi läser Bibeln är det lätt att vi inte ens reagerar på att de gick där och väntade. Vi reagerar inte, för vi vet ju nu att det var dags! Messias hade ju faktiskt redan kommit, även om folket inte visste det. De hade ingen aning att det äntligen var tid för honom att komma! De hade väntat, släkte efter släkte, på Messias. De litade på Guds löften, de bad, de hoppades, de längtade – de gick där och väntade. Vilken uthållighet. De hade inte bara lagt sin förväntan på hyllan, medan de sysslade med annat. De gick där och väntade, beredda, förväntansfulla.
Min bön, min längtan, är att vi skulle vara beredda, att vi skulle leva med en förväntan, en beredskap på att Han kommer tillbaka. Inte långt in i framtiden, vi har ingen aning om när han kommer. Därför behöver vi leva som om det kan bli när som helst. Sluta inte vänta på Honom!
Vårt hem är i himlen, där är vår framtid, vårt hopp, vårt eviga liv.
Vi ska inte låta våra rötter här växa så djupt, att vi slutar vänta på Jesus. När Han kommer – det blir den största glädjen! Inget vi kan få här kan ens mäta sig med det underbara vi ska få där.
Amen, kom Herre Jesus! Alla behöver Dig.
Karin Bentelid