Bara en stortå

På söndagar kl 15:30 till 17:30 är det Krik för alla som vill och nu i söndags så var jag med. Vi lekte, spelade basket och fotboll. Det var riktigt roligt men under fotbollen så råkade jag stuka min stortå ordentligt. Det smärtade en hel del och efter skadan så kunde jag knappt halta fram eller ta på mig en sko.

Det slog mig då att stortån är en kroppsdel som jag egentligen inte tänker så mycket på och rangordnar den inte särskilt högt vad det gäller viktiga kroppsdelar. ”Det är ju bara en stortå”… Men nu när min stortå är skadad märker jag hur väldigt viktig den är för mig. Många rörelser är helt beroende av att man har en stortå och när den är skadad så påverkas hela min kropp. I Korinthierbrevet 12:22-27 liknar Paulus församlingen vid en kropp:

Tvärtom, också de delar av kroppen som verkar svagast är nödvändiga, och de delar av kroppen som vi inte tycker är fina, dem gör vi så mycket finare, och de delar vi skäms för omger vi med så mycket större anständighet, något som de anständiga delarna inte behöver. Men när Gud satte samman kroppen lät han de ringare delarna bli särskilt ärade, för att det inte skulle uppstå splittring inom kroppen och för att alla delarna skulle visa varandra samma omsorg. Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra. Blir en del hedrad, så gläder sig också alla de andra. Ni utgör Kristi kropp och är var för sig delar av den.

En skadad stortå på Krik blev en påminnelse för mig att vi behöver varandra, liten som stor och att det är viktigt att se och bekräfta det ”lilla” likväl som det ”stora”. Då man ibland kan känna Vad gör jag för nytta? Är jag bara en stortå? så ska man veta att stortån behövs för att hela kroppen och församlingen ska fungera bra!

Max Arvidsson – Ungdomsledare