Barnets tro – Vår förebild

De orden är rubrik för SKATTENS tredje tes vilken tillsammans med sju till lägger en grund för synsättet man önskar att barnledare och församlingar ska ha då man ser till barnverksamheten. För mig har det blivit den mest utmanande punkten och den som gett mig mest nya tankar. JAG är som ledare förebild för barnen MEN det stannar inte där. Samtidigt bör jag vara medveten om att barnen är mina förebilder. Varför? Jesus säger i Matt 18:3-4 ”Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket.” Jesus lyfter fram barnets förhållningssätt som något alla bör ta efter! Men återigen, VARFÖR?

Jag tror att vi har den närmaste och enklaste relationen med vår skapare då vi är barn. Då har världen ännu inte hunnit frysa ner egenskaper som beroende, tillit, ärlighet, nyfikenhet, kreativitet och förmågan att förundras eller att ärligt uttrycka missnöje. Jag tror att alla dessa egenskaper är viktiga i mitt lärjungaskap och jag ser dem alla mer i barn än i mig själv… Då jag som ledare öppnar mina ögon för vad barnen kan lära mig får ledarskapet en helt ny dimension och värdet jag sätter på barnets tro går i rätt riktning. För visst är det så att vi allt för många gånger ser på barnets tro som något som ska utvecklas… Visst är tron under utveckling men inte mer än min tro är! Barnets tro är på riktigt också här och nu och det behöver vi som församling tillsammans skriva under på för att barnen själva ska tro på det fullt ut. Jag vill aldrig mer höra kommentaren ”Jag är inte kristen för jag har inte konfirmerat mig ännu…” För några veckor sen värmdes mitt hjärta på SKATTEN då ett barn helt naturligt uttryckte ”Jesus bor i mitt hjärta – bor han inte i allas hjärta”?

Min utmaning till dig denna vecka är att se på barnen och lär dig av dem. Låt dina barnegenskaper som är stelfrusna få tina något! Och låt oss alla bli mer viss om att Jesus bor i våra hjärtan!

/Sara Starfelt, ansvarig för barnverksamheten

På bilden ser ni Anton ge Gulliver en bamsekram. En bild av något barn gör med glädje medan vi vuxna tänker att det är något för barnen. Men vem av oss vill att barnen ska tänka att tron på Jesus är något för de vuxna?