Den där grönlänningen

I vår samtalsgrupp i kyrkan finns en person som ständigt återkommer till  frågan om hur det egentligen blir i evigheten med alla dem som aldrig hört talas om Gud. Hur blir det till exempel för någon som levt isolerad i ödemarken hela livet helt utan kristna värderingar eller teologisk kunskap? Kan han/hon komma till himlen en dag?

För ett tag sen predikade vår präst om hur det i slutet av Bibeln talas om att det ska komma en ny himmel och en ny jord där allt ska ställas till rätta. Som exempel tog hon upp hur människor ska slippa lida mer, att det inte ska finnas några krig och inga sjukdomar. Samtidigt betonade hon att många av oss här i västvärlden har det så bra, så att vi kanske inte känner någon större längtan till denna nya värld.

Själv kände jag bara att det faktiskt finns så oerhört mycket som skulle behöva rättas till just här i västvärlden; hur många negativa ideal och värderingar det finns som binder oss och skapar ett hårt och kallt samhälle med egoism, materialism och utseendefixering.

Så för att återgå till den isolerade grönlänningen, så undrar jag om det egentligen inte är lättare för honom/henne att komma till himlen. Visst har vi en massa teologisk kunskap och visst vilar våra lagar på tio guds bud, men hur lätt har vi för att höra våra egna tankar, följa våra ideal och lyssna in det eviga mitt i allt lockande, pockande och brusande. Så frågan är kanske vad som kommer att hända med oss inför evigheten. Kommer vi komma till himlen en dag eller kommer vi springa förbi dörren??

……..

Annika Lilja – Bloggreporter