Hälsning från teamarna

Dagarna bara sveper förbi och vi är nästan 3 månader in på läsåret. Det är nästan så att man känner sig stressad för att det snart ska vara slut. Dessutom är det snart jul vilket betyder att dagarna kommer gå ännu snabbare. Här hemma i lägenheten försöker vi åtminstone hitta tid för vila och lugn, med regelbundna sovmorgnar och powernaps. Vi följer ett schema som i princip ser likadant ut varje vecka, vilket innebär att vi har kommit in i våra rutiner och ansvarsområden. Våra kalendrar är ifyllda med olika roliga saker som händer framöver, och det känns som att det är dit tankarna lätt flyger iväg. Det är där problematiken är, vi tänker lätt att Teamåret handlar om att göra det som församlingen eller vår handledare vill att vi ska göra, fast det egentligen främst handlar om att vi ska få växa som kristna ledare. Nu kanske det låter som att vi inte bryr oss om de uppgifter som vi får, vilket inte stämmer, det är tack vare dom som vi får utvecklas och lära oss vad våra styrkor och svagheter är. Vi menar att det lätt blir felriktad fokus, vi tänker mer på alla uppgifter vi ska göra och ha hand om än vad som faktiskt är viktigast, alltså Gud.

 .

Gud är viktigast men han blir lätt bortprioriterad i kalendern. Trots att vi har schemalagd daglig andakt väljer man ofta bort den stunden på dagen för att man exempelvis inte orkar, man har redan en full dag av aktiviteter planerad och då är det skönare att istället sätta sig i soffan framför ett avsnitt av ens favoritserie. Tänk om Gud har ett helt annat schema planerat för oss, där vi får känna oss utvilade trots att vi har en dag full av saker att göra. Det får vi aldrig reda på om vi inte tar oss den stunden varje dag för att lära känna Gud och hans röst och det som ligger honom kärt om hjärtat. Det är där vi hittar lugnet mitt i stressen.

 .

Att hitta en stund om dagen för egen tid med Gud kan verka svårt men det blir säkerligen lättare desto oftare vi har det. Det är som att lära känna en ny människa, i början kan det vara lite stelt och obekvämt, men ju mer vi lär känna den personen desto lättare blir det, man behöver inte tänka två gånger innan man säger något, och man kan sitta tysta bredvid varandra och ändå trivas i varandras närvaro. Det är säkert likadant med Gud.

 .

Snart är vi säkert där i slutet av Maj och läsåret är slut, det kommer gå snabbt men om läsåret fortsätter i den här takten och om vi strikt har daglig personlig andakt kommer vi vara nya uppfyllda människor med otroligt mycket bra i bagaget att ta med oss hem.

 .

Ha en välsignad dag, Teamarna Anne och Sara